Regeringen vill inte förbjuda hemliga partidonationer.

Kan inte påstå att det förvånar, även om man kanske skulle kunna tro att den samlade borgerligheten föredrog öppen redovisning av politiska partiers intäkter, inte minst med tanke på att man i så stor utsträckning har kritiserat att LO pytsat in resurser i socialdemokratiska valrörelser. Man skulle ju kunna inbilla sig att detta innebär att man vill verka för ett öppet samtal om var partiernas resurser kommer ifrån, att man tycker att detta är viktigt att veta när man som väljare beger sig till vallokalen.

Tydligen inte. Kanske handlar detta emellertid mer om ovilja hos avsändaren än om skam hos mottagaren. Jag är inte så säker på att alla som bidrar är så särskilt sugna på öppenhet. Det finns nämligen risker med det.

Låt mig göra en jämförelse, en högst konkret och personlig sådan.

När jag själv för en tid sedan bestämde mig för att vara öppen med mina partipolitiska preferenser innebar detta förstÃ¥s ett yrkesmässigt övervägande; “risken” finns alltid att en del av mina lyssnare skulle välja att ta avstÃ¥nd frÃ¥n det jag gör för att de inte delar mina övertygelser i partipolitisk mening. Kanske kan nÃ¥gon tycka att mina lÃ¥ttexter inte är lika tilltalande när de vet i vilket parti jag tillhör, var jag hör hemma ideologiskt.

Själv landade jag i att det var värt det, jag tycker att det är viktigt att kunna stå för sina åsikter, att man måste kunna vara öppen med vad man arbetar för.

Jag får dock känslan av att alla inte hamnar i samma slutsats, att det så att säga finns en önskan om att kunna äta kakan och ha kvar den. Det är gött att kunna stötta en politik som gynnar de egna intressena, men inte lika roligt att riskera kundbortfall.

Men vi kommer inte ifrån att vi måste välja, inte om vi vill leva i och verka för ett demokratiskt och öppet samhälle. Politik är slogans, reformer och visioner, visst är det så. Men det är också  intressen som ligger bakom respektive partilinje. Vet man sådant får man också en tydligare bild av helheten.

Därför landar jag i att donationer ska redovisas öppet. Om någon inte vill riskera att stöta sig med någon, innebär detta helt enkelt att avstå från att donera. Och om en regering inte tycker att det är relevant att veta vilka krafter som stöttar partierna i den, utgår jag ifrån att någon tycker sig ha något att dölja.

Valhemlighet ska gälla när röstsedeln stoppas i kuvertet, inte när pengar pytsas in i kampanjerna. 

Postat onsdag 17 februari 2010 11:30 i Okategoriserade. Följ kommentarer via RSS 2.0. Skriv en kommentar, eller trackback från din egen sida.