Det är viktigt med ideologi. En trygg och genomtänkt politisk och  filosofisk utgångspunkt är en bra kompass i dagspolitiska ställningstaganden, och ett bra sätt att hindra sig själv från att sväva bort från sina ideal. Ideologi kan också inspirera till nya lösningar, nya sätt att se på världen; i de stora orden och resonemangen finns ofta lösningarna på vardagens dilemman.

Men ibland är ideologisk ortodoxi mest bara tokigt. Det kan handla om att reflexmässigt vara motståndare till friskolor, även de gånger då friskolan står för det spännande och nytänkande alternativet till den kommunala skolan. Eller så kan det handla om att alltid vara för privata alternativ, även de gånger då detta är dyrare, mindre flexibelt och uppenbart skadligt.

Marknadsekonomi har sina goda sidor, förutsatt att det inte handlar om det man ibland kallar blå planekonomi, det vill säga storföretagsmonopol. Femårsplanen formulerad och genomförd av big business-politbyrån typ. I såna fall leder privat ägande knappast till mångfald och fri konkurrens, utan snarare till likriktning och kreativitetsdödande maktkoncentration där den med störst marknadsandel bestämmer vad alla ska efterfråga. Då bestämmer utbudet efterfrågan, de som redan dominerar kan med lätthet utmanövrera sundare alternativ.

Det visar sig också att marknaden saknar förmåga att bygga en stabil ekonomi som baseras på verkliga värden; kapitalismens historia är i stora stycken också spekulationens och krisens  historia. Därför behövs regelverk och åtgärder som kan balansera och tänka långsiktigt. Politiken har till uppgift att se till att gemensamma intressen inte hotas, att ingripa när marknaden tappar fotfästet.

Byggandet av en hållbar ekonomi kräver också nya ägarformer som ger sociala och ekologiska hänsyn större utrymme. Ett alternativ till storbolagen är så kallade allmänintressebolag, eller PIC, som Carl Schlyter skrivit klokt om här: 

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3365852

Ytterligare ett alternativ är den ekonomiska föreningen, som ger oss möjligheten att gå samman och utarbeta alternativ till kortsiktigt kvartalsrapporttänkande. Att stötta den sociala ekonomin och stärka fomer som uppmuntrar folkligt deltagande i näringslivet kommer att vara avgörande för framtiden. Vi behöver hjälpa fram den sortens företagande som vill och förmår anständighet i sin verksamhet.

Detta tycks dessvärre inte alla inse. Malin Siwe på DN är inte alls förtjust:

 http://www.dn.se/opinion/signerat/coompanion-dyra-nya-foretag-1.1044714

Jag läser “det finns inget skäl för att lägga stora resurser för att propagera för en liten företagsform”. Jo men det gör ju det, menar jag. Allt som är stort är inte bra, det som är litet är inte alltid litet för att det är dÃ¥ligt.

Det är bara det att man måste våga skaka av sig sin marknadsfundamentalism för att se det.

Postat mÃ¥ndag 15 februari 2010 16:56 i Okategoriserade. Följ kommentarer via RSS 2.0. Skriv en kommentar, eller trackback från din egen sida.