Jag Àr inte sosse, utan grön. Men nÀr Göran Greider skriver om glappet mellan realpolitik och utopi, sÄ intresserar det mig. Senast igÄr drogs jag in i ett samtal om hur vÀrlden borde organiseras pÄ ett bÀttre sÀtt, och slogs Äterigen av kÀnslan att jag ofta tycker mig vÀxla mellan sammanhang som Àr kortsiktigt dagspolitiska, eller svÀvande visionÀrt utopiska. Och egentligen Àr det ju i brytningspunkten mellan de bÄda perspektiven som det blir verkligt intressant att prata politik, det Àr dÄ politiken kan leda nÄgonstans, nÀr den Àr pÄ vÀg men ÀndÄ lyckas stÄ med fötterna pÄ jorden.
NÀr vi talar om drömmar om en bÀttre vÀrld och ÀndÄ vÄgar ta oss an statsfinanser, kommunkassor och föreningsekonomier. DÄ vi törs ha en Äsikt om skatteuttaget, men ocksÄ vill diskutera huruvida evig tillvÀxt verkligen Àr mÄlet.
Och visst vore det högintressant med idépolitiska utfrÄgningar av ledande politiker. Vilka visioner driver dem? Vart ska vi? I vilken ordning?
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/04/sa-tappade-vansern-kontakten-med-verkligheten