De Gröna kallar sig i partiprogrammet för stigfinnare. För mig betyder det dels att strĂ€va efter att omdana samhĂ€llet i en hĂ„llbar riktning utifrĂ„n visionen om solidaritet pĂ„ flera nivĂ„er (exempelvis med det ekologiska systemet, med kommande generationer, med vĂ€rldens alla mĂ€nniskor), och dels att lĂ„ta denna strĂ€van gestalta sig i ett lösingsinriktat och öppet samtal, dĂ€r man försöker tĂ€nka bortom de ideologiska spĂ€rrar som lĂ€nge lĂ„st det offentliga samtalet. I en sĂ„dan anda tror jag lösningen pĂ„ vĂ€rldens utmaningar finns. Idag handlar dessvĂ€rre mycket politik om att förorda en viss sorts lösningar av hĂ€vd: om att göra sig blind för den egna linjens negativa konsekvenser och vĂ€gra se fördelar i “motstĂ„ndarsidans” idĂ©er.
Bland annat kan det handla om privat eller offentligt Àgande. Nedan lite text saxat ur idéutvecklingsprojektet VÀlfÀrdsstrategier i en grön miljö, som Àr ett samarbete mellan Den gröna idéverkstaden Cogito och Miljöpartiet. Mycket spÀnnande, denna gÄng om kommunalt företagande. HÄll till godo.
Det finns sÀrskilt tvÄ skÀl som gör kommunalt företagande till en lÀmplig inkomstkÀlla jÀmfört med att höja skatten och lÄta privata företag sköta motsvarande sysslor: Man slipper höja skatten och inkomstkÀllan Àr vÀl förankrad. Förutom att höjda skatter Àr impopulÀrt kan det lÀtt skapa ovÀntade och otrevliga incitament. En ökad skatt pÄ arbete Àr ju exempelvis samtidigt ett ökat incitament att stanna hemma frÄn jobbet. I vÄr globala, fluktuerande ekonomi har dessutom mÄnga kommuner drabbats nÀr ett storföretag vÀljer att flytta en fabrik som varit ortens största arbetsgivare. Med kommunala företag undviks sÄdana risker.
Kommunalt Ă€gande och företagande Ă€r en internationell företeelse. Ett par intressanta exempel Ă€r USA och Tyskland. Â
Det kommunala Ă€gandet ökar i USA. Allt fler kommuner agerar entreprenörer och startar lokala företag, och följderna blir en ökad lokal ekonomisk stabilitet, fler lokala jobb, kommunal inkomst samt en större skattebas för kommunen. Vid sidan av bolag helĂ€gda av kommuner sĂ„ blir det i USA Ă€ven allt vanligare att kommuner satsar kapital i privata företag med lokal förankring och fĂ„r del av vinsten - om man sĂ„ vill en sorts blandekonomi nervĂ€xlad pĂ„ kommunal nivĂ„ - och Ă€ven kommunala riskkapitalfonder som gĂ„r in med kapital i nystartade lokala företag vĂ€xer nĂ€rmast explosionsartat dĂ€r.Â
I Tyskland pĂ„gĂ„r en vĂ„g av Ă„terkommunaliseringar av energibolag, avfallshantering med mera. Det som ofta driver fram dessa Ă€r att de vanligen leder till lĂ€gre taxor för konsumenterna samt större intĂ€kter till kommunen; i flera fall har ocksĂ„ kommunala folkomröstningar stoppat planerade utförsĂ€ljningar av kommunĂ€gda hyresbostĂ€der, sjukhus, badanlĂ€ggningar etc. Ett aktuellt exempel Ă€r hur ett konsortium av ett femtiotal kommunala energibolag nyligen köpte upp det stora privata - i E.ON-koncernen ingĂ„ende - energibolaget ThĂŒga. Och i Hamburg erkĂ€nner nu den kristdemokratiske borgmĂ€staren Ole von Beust att det var ett allvarligt misstag att sĂ€lja ut stadens energibolag till Vattenfall och pĂ„ initiativ av de gröna, som Ă€r med i stadsstyret sedan 2008, har ett nytt kommunalt energibolag bildats, dĂ€r 100% av vinsten Ă„terinvesteras i verksamheten - som till 100% Ă€r inriktad pĂ„ produktion och distribution av förnybar energi.